Blocket – 1996
Tidigare användes Gula tidningen, tidningsannonser, eller anslag på anslagstavlor för att sälja sina begagnade saker. Men 1996 kommer Henrik Nordström på idén att ta denna marknad till internet.
1996 täcker sajten bara Skåne, och är en gratis annonseringssida. Sidan går bra och i slutet av 1997 utökar Nordström sajten till hela Sverige.
Efter millennieskiftet år 2000 tog affärsmannen Pierre Siri över som VD och köpte 35 procent av aktierna. Tätt inpå under 2001 så börjar Blocket ta betalt för att lägga ut annonser
Pierre Siri blir ett par år efter intervjuad och får frågan varför just Blocket har lyckats ta marknaden istället för något av de stora mediebolagen. Siri svarar att han tror att det har med enkelheten att göra. De har inte ändrat design sedan 1996, folk kan sidan och den är enkel att förstå sig på.
2003 säljs Blocket till Schibsted för 183 miljoner kronor för ett bolag med två anställd, en omsättning på 34 miljoner och en vinst på 13 miljoner.
Tolv år senare så omsätter Schibsteds Blocket 874 miljoner kronor med vinst på 445 miljoner.
Idén som blocket förde med sig med att köpa och sälja begagnade saker på nätet har haft en mycket bra påverkan på samhället, speciellt idag när klimatfrågorna är starkare än någonsin. Vi behöver bli bättre på att snåle på våra resurser och ett bra steg i rätt riktning är att köpa begagnade saker.
Källor:
The Pirate Bay – 2003
Tiden är september 2003 och Gottfrid Svartholm Warg bor och verkar för tillfället i Mexico City. Det är här som han startar The Pirate Bay, en fildelningssajt som kom att bli mycket omtalad i internationell media och till slut åtalad för upphovsrätts brott.
Idén bakom The Pirate Bay var att användare skulle kunna dela filer med varandra utan att filen någonsin låg på The Pirate Bays egna servrar. Tekniken bakom det hela fungerar kortfattat att man har en torrent fil som via The Pirate Bay hjälper en klient att hitta en tracker som letar reda på IP adresser där filen man söker finns för att sedan kunna ladda ned filen. Och sedan kan nästa klient hämta filen från dig osv.
The Pirate Bay växte med en storartad hastighet både i Sverige och internationellt. Svartholm behövde utöka för att ta hand om all trafik och därför så flyttades servrarna till Göteborg. I samband med flytten blir Fredrik Neij och Peter Sunde delägare och utvecklare tillsammans med Svartholm.
Fram till 2005 så var sajten skriven på Svenska och det resulterar i att en av de mest nedladdade filerna var en kurs i svenska.
Enligt Peter Sunde så står sajten ett tag för 40 procent av världens internettrafik. Denna enorma sajt där användare kan hämta hem musik, film, och annat material där upphovspersonerna inte får några pengar för sitt arbete väcker stora röster inom underhålls branschen. Man vill att The Pirate Bay ska åtalas för brott mot upphovsrättslagen. Skaparna menar att sidan håller sig på lagens sida eftersom att man aldrig håller några filer hos sig. Det är de som använder sidan som i så fall skulle ha begått brottet.
Den 31 maj 2006 så gör den svenska polisen en razzia hos PRQ, företaget där The Pirate Bay har stora delar av sina servrar. Polisen beslagtar drygt 180 servrar och en rättsprocess mot The Pirate Bay startas.
Rättsprocessen kommer inte att vara enkel. Sveriges justitiedepartement anklagas för påtryckningar från USA, en justitieminister och hans sekreterare beskylls för att ha gett polisen order om razzian vilket är olagligt, och i samband med detta håller svenska ungdomar demonstrationer mot beslagtagandet av servrarna och den allmänna jakt på fildelare i Sverige.
Efter tre år i april 2009 så döms de tre skaparna av The Pirate Bay till ett års fängelse och 30 miljoner i skadestånd för brott mot upphovsrättslagen. Domen överklagades och ett år senare så kortades fängelsestraffet men skadeståndet ökade till 46 miljoner.
The Pirate Bay har haft stort inflytande på hur samhället ser på upphovsrätt på internet. Det skapade mycket debatter hos framför allt unga om ett ”censurfritt internet” där allt ska vara åtkomligt för alla. Hela debatten har ändå till stor del landat i att upphovsrätts personer ska kunna ta del av de pengar som ett verk drar in.
Källor:
Bank-id och Swish – 2011
Just bank-id som e-legitimation kom redan 2003 men bara till datorer och speciella dosor, men 2011 kom det mobila bank-id:et och det möjliggjorde Swish som kom ett år senare och revolutionerade hur vi använder pengar i Sverige.
Bank-id är inte en statlig produkt utan en produkt som togs fram av och ägs av storbankerna i Sverige genom bolaget Finansiell ID. 2011 släpper de det mobila bank-id:et och 2012 släpps Swish.
Under resten av 2010-talet ökar användningen av Swish lavinartat. En enkel app som lätt kan användas för att betala i butik, men framför allt på loppisar och små privata ställen som inte har råd att ha en kort-läsare. Samtidigt som Swish användningen ökar så rasar användandet av kontanter. 2019 har 79 procent av Sveriges befolkning Swish och användandet av kontanter sjunker från 40 till 15 procent av all handel. Många bankkontor och butiker slutar att ta emot kontanter. Enligt en undersökning som gjordes 2019 av Bankomat AB så är Sverige det land i världen som använder minst kontanter.
Idag 2025 används Swish mer än någonsin och många kan nog säga att det var längesedan man ens såg en sedel. Det finns många fördelar med Swish och digitala pengar för oss i Sverige. Det är väldigt smidigt med att inte behöva gå ut och ta ut pengar, och antalet rån har minskat betydligt. Inte ens glassbilen tar emot kontanter eftersom att alla har en telefon med Swish och risken att bli rånad är nära noll. 2022 var det första året på 169 år då det inte skedde ett rån mot en bank eller värdetransport.
Men det är inte bara bra saker som kommer med Swish och vårat kontantlösa samhälle. En stor kritik riktas mot att den personliga integriteten försvinner när våra transaktioner blir digitala och då också spårbara. Det blir nästan helt omöjligt att vara helt anonym om man betalar med kort eller Swish. Organisationen Sveriges Konsumenter menar att om man kartlägger en individs köp så kan det avslöja allt från politiska åsikter till sexuell läggning.
För mig ser jag framtiden för Swish och det mobila bank-id:et relativt tydligt. Inom Sverige tror jag att användandet av kontanter kommer att gå nedåt i takt med att de äldre generationerna inte är med oss längre. Det kan till och med vara så att de pengarna som printades under 2016 är den sista upplaga sedlar som vi kommer använda i vårat land. Jag tror att mobilt bank-id som identifikationssätt och inloggningssätt kommer att öka mer och mer. Så sent som för två veckor sedan upptäckte jag att jag kan logga in på körskolan med bank-id. Jag tror att lagen om att man måste ha med sig sitt körkort kommer att fasas ut och att man bara kan identifiera sig med bank-id till polisens databas vid ett trafikstopp.
Swish i Sverige var det första av sitt slag och därefter har det kommit kopior i resten av Skandinavien. För inte så längesedan kopplades vi ihop och nu kan en svensk ”swisha” till en norsk och en norsk kan ”vippsa” till en svensk.
Jag tror att inom tio år kommer det att finnas en Swish variant som fungerar i hela Europa. Eller alla fall i alla EU-länder. Att få med hela världen på samma bana tror jag kommer att vara svårt men EU med sitt tighta samarbete tror jag kommer att lösa det.
Källor:
Lämna ett svar